När man går runt i en stad, oavsett om den är stor eller liten, ser man ofta någon typ av konst på gatan. Det här är ingen konst som brukar hamna på museer, även om på senare tid det faktiskt uppstått museer som fokuserar på den här inofficiella konstformen. Det här är konst som tillhör gatan och som därför kallas streetart. I den här texten kommer vi förklara lite mer om streetart!
I och med konsten även påverkar modet har många om utövar streetart skaffat sig en viss stil, det finns idag ett antal välkända varumärken inom streetwear som är populära bland många som utövar streetart.
Streetartens historia
Streetart uppstod under 1980-talet då vissa amerikanska graffitikonstnärer började experimentera med ramarna för graffitin. Samtidigt började unga konstnärer på en ansedd konstskola i New York att umgås med och ta intryck av graffitimålare. De använde sig av nya tekniker och material i sitt skapande och laddade sina verk med mer eller mindre tydliga budskap. Man tog steget från ateljén och ut i gaturummet. I och med detta uppstod en ny konstform, nämligen streetart. Den sågs först i stora städer som New York, Paris och Berlin, men spred sig snart till andra städer. Till Sverige kom gatukonsten på 1990-talet och har sedan dess blivit det mest populära sättet att etablera konst i det offentliga på ett snabbt och synligt sätt. Ett uppmärksammat exempel i Sverige är rondellhundarna.
Streetartens syfte
Gatukonstens syften varierar. Dels rör det sig om ett rent konstnärligt uttryck. Det finns också i gatukonsten ofta en vilja till att omforma staden till ett mer personligt eller socialt rum. Genom att sätta ut sina egna konstverk i staden gör man ett personligt intryck på och avtryck i densamma. Likaså finns det i gatukonsten ett drag av platsskapande, ett sätt att försöka tillföra rum, mening och sammanhang i en stadsmiljö. Särskilt i dagens kapitalistiska samhälle med massor av reklam vill man ta tillbaka staden och erbjuda alternativ till allt det kommersiella. Förutom det rent estetiska och vackra i konsten så är en stor del av streetart att ifrågasätta. Det kan vara allt från politisk kritik och kritik till vårt samhälle i sig till social ifrågasättande om hur vi människor agerar mot varandra i vardagen. Ett exempel på det sistnämna är uppfodringar att le mer, att se sina medmänniskor och att hälsa. Gatukonst kan också ha propagandasyften. Väggmålningar med krigspropaganda har varit vanliga i konflikter, till exempel Nordirlandskonflikten, Baskienkonflikten och i Palestina på den av Israel uppförda muren.
Streetart kan vara allt från graffiti i olika former och storlekar, affischer och planscher, schabloner och klistermärken.